Ibland blir jag bara så besviken. Och jag hatar att vara besviken. Jag är hellre arg eller ledsen. För mig sårar en besvikelse mer än allt annat. Det värsta är att när man blir besviken så blir man det på en person man inte trodde man skulle bli besviken på, det är då det tar som hårdast och är som jobbigast. Jag fattar inte varför ingen förstår, vad är det som är så komplicerat?!
"Döm inte din vän förrän du har varit i hans ställe" - Rabbi Hillel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar