for real?!!

idag hände det som jag aldrig trodde skulle hända. och verkligen inte på denna dag!! mitt halsband gick sönder, utan någon som helst förvarning. det bara slingrades ner och landade, ganska oväntat, på mina otroligt stora bröst. jag blev så chockad att jag sa; nämen det gick sönder, och skyndade på med skorna och for till träningen med bar hals. det är nu när jag kommit hem och smält allt som jag verkligen förstår min förlust.. och allt detta hände liksom på hennes födelsedag. har liksom aldrig tagit av mig det, typ. känns tomt. i veckan ska jag se till att få det lagat. och då får det inte ramla av förrän hon fyller typ 80, eller nått....

7 dagar

7 dagar är en hel vecka. ibland går den fort och ibland sjukligt sakta. konstigt ändå, eftersom det är exakt lika många dagar, lika många timmar och lika många minuter..

i helgen spelade vi borta mot malung. vi råkade vinna med hela 13-2 och jag råkade på en 2+10 minuter i andra perioden. förlåt för att jag inte sa förlåt! men det är inte lätt när man är störd, right?

på lördagskvällen hade sötmadde sin födelsedagsfest, hon har blitt så stor! hela 20 år och rynkorna kommer sakta krypandes. skönt! en trevlig och händelserik förfest ledde oss till krogen och lobby. kristin träffade typ miljoner hon kände så jag hängde på loppan mestadels av kvällen. synd att jag knappt såg något av födelsebarnet den kvällen, men som turligt nog var hennes fina huvudbonad på vift så den syntes till lite här och där och då så då blev jag lite gladare. dock besviken på att inte se en matildarepris från juldagen...

idag är det chermans födelsedag och det firar jag med en semla och lite träning till kvällen. väldigt synd att jag inte kan krama om henne på hennes stora dag, men jag hoppas att hon känner den värme jag skickar uppåt i landet. det var också av kärlek jag slog till henne så att hon började blöda och såklart av kärlek jag lägger ut denna underbara bild.

vi blundar in i tiden, framtiden

I helgen har jag "lärt" mig att dricka whiskey. men jag grimarserar fortfarande så jag har nog en bit kvar till att njuta av dendär svindyra drycken. i lördags så for jag och hjärtat på en fotoshop, jaaaaaaa. allstå, det var värsta mycket folket där och smönköser ? och fotografer och annat folk som säkert har en fin benämning också. det skulle ta ungefär 20 minuter att sminka sig, vilken evighet tänkta jag och drog ner på tiden. 5 minuter fick räcka, jag hade ju trots allt inte valt festsminkningen som jag upptäckte att de andra hade gjort....

i fotostudion stod vi, väl informerad om att vi fick välja våra poser ganska fritt själva och inte alls behövde lyssna på fotografen. vi fick en tjej som tydligen missat dom reglerna och tjatade hejvilt om att ha händerna så och benen si. puss där och puss här. vissa poser är liksom inte menade för alla människor, tänkte jag. hon menade att alla bilder kommer bli så fina även om vi kände oss lite obekväma ibland. äntligen fick vi rätt, och valde ut 5 bilder av 88 som såg okej ut, observera okej!


på lördagskvällen blev vi bjudna på kalas hemma hos sötmadde som tänkte fylla 20 dagen där på (även fast vi vet att hon egentligen inte skulle fylla år förrän på måndagen..) vi träffade familj och släkt och fick äta massa fikabröd och världens största tårta. natten slutade på promenaden och johan med, massa folk, bland annat en lagkamrat till mig. sjukt otippat. jag tog hand om henne så gott det gick, skickade hem henne och for hem själv sen och lämnade brakfesten som tydligen hade blivit ganska högljudd.

jag bjuder på en dååååå.

idag är den första dagen jag tänker lära mig leva utan dig

ratatatack

vaknade halv åtta, skickade sms till sambon som redan stuckit hemifrån. hon frågade vad jag gjorde, hann inte svara förrän hon gissar på att jag sitter och kollar på OC. är jag så förutsägbar?
efter några sms så kom vi fram till att hon redan satt och mumsade på maten som hon har tjatat om i några dagar. hon tackar så mycket för den, som sötnosen alltid gör, väluppfostrad tjej, och jag skriver tillbaka: tacka janne också. mitt liv är en underbar film!

och äntligen är jag frisk. inte ens ont i halsen som jag har haft de senaste veckorna. niente. detta leder till att jag ska unna mig en ishockeyträning ikväll och hoppas på att mina lungor klarar pressen. i helgen är det match och jag ska vara med. det har jag nästintill lovat, och jag hatar att svika, såå match it is.

det värsta med att titta så mycket på samma serie är att man verkligen tror att personen har den personligheten och att denne bara passar in i just den serien. undantag i vissa fall. men alltså, julie cooper både i OC och vampire diaries, huuh? typiskt att jag råkar växla mellan just dom två nudå, för i min hjärna blir det fel.

mitt territorium

såklart så har vi blivit besatta igen. av två saker. pussel och vampire diaries. det går inte att slita sig. och det tar på krafterna ska ni veta. en tredje sak som gnager lite är OC också. men det är bara jag som suktar efter sandy och hans familj. dom får står tillbaka lite just nu när vampyrerna tagit över i vardagsrummet men jag tröstar mig med att jag egentligen redan vet vad som händer i deras liv. men jag erkänner att miljoner repriser av det aldrig skulle skada. hemska jag.

jag och räkan lever ett ganska speciellt liv skulle jag säga. och jag hoppas att ingen annan lever lika, för då skulle de ju ha lika roligt som vi har, och det känns bäst om vi har roligast, såklart. kort och gott lever vi, i stora drag och såklart inte i alla stunder, i en film. många kommentarer som vi säger kommer alltså från filmer som vi tycker är bra och i och med att vi tar filmreplikerna och sätter in dom i verkliga situationer blir allt sjukt mycket roligare. det bästa av allt är att våra vänner hänger med på detta och våra stunder tillsammans brukar bli allt annat än tråkiga. jag lever ett sjukt roligt liv med andra ord! thank you lord for that.. det finns så många andra där ute som lider.

"jag tänkte gå och lägga mig, det är tid för sånt nu.."

nu ligger vi i sängen. efter beslut att våra kroppar behöver sömn, har vi mot vår egentliga vilja stängt av teven. men jag är inte trött, inte hon på den andra sidan heller verkar det som. men livet är hårt och vissa saker behöver man göra. så jag ska göra livet lite lättare och krypa ner bredvid min käresta och mysa tills natten blir morgon och åter en vardag.

pis.

idiot

tur att jag har kristin, annars hade jag dött ensam på soffan. så sjuk är jag just nu, dödens! allt detta beror på att energin helt klart har gått åt till annat, vilket nu i efterhand kan verka lite dumt men så är det. men jag tackar stefan för att kristin är ledig hela veckan och kan ta hand om stackars mig.

är man såhär sjuk som jag är får man skriva testamente. det ska jag göra nu.

hej.