En vattenstråle, en stark sådan.

På den gamla, goda tiden fanns det byxor utav trasor. Det fanns skor utav manchester och små tomtebloss av ull. Det fanns små och ludna präster som med otäckt vilda gester gjorde kuddar utav tegel i den mörka jordens tunnel. Det fanns en gammal regel som stod skriven på björkens stam. Jag har glömt de vackra orden men det var väl nåt om Gud. Om man grävde djupt i jorden hittade man fantastiska ting. Om man klämde sin aorta hördes lustiga små ljud. Men nu är allting borta, alla dagar känns så korta . Allt som än finns kvar är minnet tatuerat på min hud.