
Jag vet inte om morfar har ljugit eller bara "glömt" att det bara finns en riktig pump till cykeln jag fått lånat, för inte finns det många som passar vill jag lova. göran var iaf fast besluten om att få luft i de stackars slangarna på min svarta racercykel. 20 minuter och ett uppträdande av marilyn monroe så var det också fixat. jobbigt nog fastnade pumpen varje gång vi försökte fylla i luft i däcken så det sprutade ut luft åt alla håll och kanter, och där stod olyckligtvis mamma med dendära olämplig klänningen så jag tror att hela övik fick sig en gratis föreställning. haha! ibland kan hon också.
Jobbigt är det dock att jag har varit lite halvkrasslig och känner väl att jag inte riktigt är hundra än. men hellre vara sjuk nu än när serien väl har startat. för man vill ju inte missat något. eller hur lunkan? neeeej, precis.
igår var det en jobbig dag med flera tårar än jag tänkt. det var minst sagt en känslomässig dag på många sätt och det blev väldigt tungt, och varade långt in på natten. det fortsatta också lite imorse men nu är det bra igen. eller inte för att det var dåligt, det var bara väldigt jobbigt men det kändes också soom att det var helt nödvändigt. hade känts konstigt om det inte hade varit en sån dag igår.